Dagens föreläsare
Lennart Hedquist, tidigare riksdagsman mellan 1994 och 2010 och kommunalråd mellan åren 1976–1988 i Uppsala kommun talade över ämnet Offentliga finanser. Lennart är bland annat utbildad nationalekonom och refererade bland annat till Paul Samuelson en nationalekonom som vann Nobelpriset i ekonomi 1970 samt ekonomen Klas Eklund när det gäller kunskaper i hantering av offentliga finanser. Lennart inflikade också att kunskaper i naturvetenskap som hans svärfar en civilingenjör innehade kan vara värdefulla.
Lennart blickade bakåt med start från finanskrisen mellan 1990-94.
Krisen grundlades med att staten tappade kontrollen över valutan samtidigt som kreditmarknadsreglerna för bostadsmarknaden avskaffades. En lånekarusell uppstod där fastigheter blev överbelånade och krisen startade med att fastighetsbolaget Nyckeln ställde in betalningarna 1990 vilket drog med sig andra fastighetsbolag samt banken Nordbanken hamnade i obestånd och togs över av staten 1993. Bankstödsnämnden inrättades som delade ut mycket pengar. Huvuddelen ca 65 miljarder delades ut till den egna banken. Den svenska valutan utsattes för spekulationer vilket medförde att räntan höjdes och nådde som högst 500% mellan 16 september och 21 september 1992. Utlandsskulden ökade till 80% av BNP. Carl Bildt tillträdde som statsminister 1991 och var under krisperioden statsminister fram till 1994. Flera krispaket togs fram även i samarbete med Socialdemokraterna. Sverige blev medlem i EU 1994. Göran Persons regering fortsatte saneringen av Sveriges finanser men förlorade valet 2006 till Fredrik Reinfeldt som kunde blida en majoritetsregering i allians med övriga borgerliga partier. Ett viktigt beslut fattades med ett finanspolitiskt ramverk med ett överskottsmål som en procentsats sparande i den offentliga sektorn av BNP över en konjunkturcykel. Från början var målet 2% som justerades ner till 1 % 2007. Från och med 2019 är målet 1/3%.
Viktigt var även att Sverige tog sig ur krisen genom att styra upp de offentliga finanserna och tvånget att följa de konvergensregler (Maastrichtkriterierna) som utfärdats av EU. De fyra reglerna styr hur hög inflationen får vara vilket innebär max 1,5 % över de tre länder som har lägst inflation i EU, Statsskulden får max överstiga 60 % av BNP och underskottet max 3 % av BNP, den nationella valuta skall vara ansluten till europeiska regelverket för växelkurser samt att räntan på långfristiga statsobligationer inte får överstiga 2 % den genomsnittliga räntan i de tre länder i EU som har lägst inflation.
Den svenska statsskulden var under första kvartalet 2021 40 % av BNP vilket är bland de lägsta i Europa. Estland var bäst med 25 %.
EU har i snitt 93% och Grekland är sämst med 209%. Det gynnsamma läget har gjort spenderbyxorna stora i samband med Covid 19 epidemin genom upplåning i statsobligationer.
En annan sak som inträffat är att riksdagen beslutar om en helhetsbudget som regeringen måste följa. Tidigare budgetar har växt fram ”underifrån” genom att de olika departementen skruvat upp sina budgetar med summan en för stor budget som måste hyvlas ner. Avsteg från principen lagd budget har skett till exempel när Socialdemokraterna 2014 ville ta bort det femte jobbskatteavdraget.
Idag måste som bekant en socialdemokratisk regering regera med en budget satt av M, KD och SD. Punkten sänkt bensinskatt är inte populär hos vissa partier och försök kommer att göras för att riva upp beslutet med en omröstning i riksdagen.
Lennartt berörde även svårigheterna med riksdagens förmåga att styra riket genom lagstiftning under perioder av minoritetsregeringar på grund av att regeringen får problem med att få igenom sina propositioner. Endast riksdagen har den lagstiftande makten. För närvarande är det dock endast Regeringskansliet som har tillgång till den expertis och utredningstjänst till exempel ”Statens offentliga utredningar” även kallat ”SOU” som är nödvändig för att bereda ett lagförslag. Ett alternativ skulle vara att inrätta ett lagstiftningskansli som får sina uppdrag från riksdagens utskott.
Lennart ställde sedan frågan om de gamla nationalekonomiska teorierna fortfarande gäller? Vi borde idag ha en högre inflation och den stiger också till exempel i USA men det är kortsiktigt och inte så oroande enligt experterna. (Frågan är dock hur de nuvarande höga priserna på energi kommer att påverka inflationen).
Lennart avslutade med ett grekiskt citat översatt ”Tiden är människans lärare” och ett översatt från latin ”Tiden förändras och vi förändras med den”.