Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus, presenterade sin doktorsavhandling från 2022, med samma namn som rubriken för dagens föreläsning. Ämnet har väckt stort intresse eftersom många varit kritiska till att Lutherhjälpen med folkrörelsestruktur inlemmades i Svenska kyrkans organisation och därmed upplevdes förlora närhet och engagemang hos kyrkans fotfolk. Eftersom Anders både varit aktiv i Lutherhjälpen och kyrkoledare på olika nivåer har han i sin avhandling haft att förhålla sig till partiskhet och redogöra för den. Från början var Lutherhjälpen en självständig organisation som startades 1947 för att hjälpa flyktingar som drabbats av andra världskriget och dess följder i Europa. Hjälpen kanaliserades till större delen via Lutherska världsförbundet och så småningom även av Kyrkornas världsråd till människor i behov, oavsett tro eller världsdel, även om arbetet främst utfördes i länder i Syd. En spegelbild av det stora internationella engagemanget i Sverige för allmänmänskligt bistånd.
På 1980-talet var Lutherhjälpen den största insamlingsorganisationen i Sverige och med stort förtroendekapital. Intressant att jämföra med att Idag är Cancerfonden Sveriges största insamlingsorganisation. Anders berättade vidare att SECO (Sveriges elevers centralorganisation) kanaliserade skolornas dagsverkesinkomster via Lutherhjälpen till behövande på olika håll i världen.
I slutet av 1900-talet förberedde sig kyrkan för att bli en fri och av staten oberoende kyrka. Många såg då ett behov av att föra in folkrörelseengagemanget från Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och de många syföreningarna och integrera dem med kyrkans centrala organisation. Det gick inte så bra med ett centralt kyrkomöte som beslutade och bestämde i en mängd frågor. Eller när Lutherhjälpens informationsarbete integrerades med kyrkans stora kommunikationsavdelning, som saknade den närkontakt med fotfolk både i Sverige och i de kyrkor som Svenska kyrkans mission sedan länge haft nära relation med.
Inom kyrkan vidtog ett omfattande arbete för en gemensam varumärkesstrategi i samband med att kyrkan blev fri från staten. Lutherhjälpen blev först Svenska kyrkans internationella arbete och några år senare Act Svenska kyrkan. Act står för Action by Churches together och det är ingenting nytt i sig eftersom Lutherhjälpen sedan länge ingått i Kyrkornas världsråds internationella nätverk, men det väl etablerade varumärket Lutherhjälpen försvann och likaså den sedan länge etablerade idéburna folkrörelsemodellen. Men den sistnämnda hade möjligen ändå försvunnit med tanke på att den representerar en generell nedåtgående trend i samhället.
När regeringen aviserat att enprocent-målet för bistånd sänks drabbar det Act Svenska kyrkan i betydligt mindre grad än de flesta andra icke-statliga biståndsorganisationer eftersom Act har en hög grad av egen finansiering genom insamlingar.
Undertecknad har tecknat en kortversion av Anders Wejryds mycket intressanta och givande föredrag som innehöll analyser av inte bara kyrkans omdaning utan även samhällets.
Eva Nordin