Publicerad av Gösta Munktell den 07 Jun 2021
Dagens föreläsare var professor Shirin Ahlbäck Öberg vid Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet. Hon forskar om styrning och granskning av offentlig verksamhethar och har gjort så över 25 år. Shirin är en av 8 ledamöter i Coronakommissionen (CK) och talade om CK från insidan.
Hur jobbar vi och hur tänker vi?
 
 
CK är mitt uppe i sitt arbete så "smaskiga" detaljer uteblir.
Även utan sådana detaljer var föredraget mycket spännande
Bifogade bilder finns  i bifogade pdf fil
 
Regeringen ville vänta med att tillsätta en kommission tills pandemin är över
men riksdagen krävde att den skulle tillsättas omedelbart.
Det är ovanligt med en granskning under pågående kris.
Kommissioner har tidigare tillsats efter Estonia och Tsunamin katastroferna.
 
I detta fall tillsattes Corona Kommissionen (CK) den 30/6 2020 mitt under pågående pandemi.
CK består av 8 stycken ledamöter under ledning av f.d. justitierådet Mats Melin.
Övriga ledamöter är:
Shirin Ahlbäck Öberg 
Professor i statskunskap vid Uppsala universitet
Ann Enander Professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan
Vesna Jovic Socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare VD Sveriges Kommuner och Regioner
Camilla Lif Präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Svenska kyrkan
Torsten Persson Professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Göran Stiernstedt Infektionsläkare och docent
Mats Thorslund Professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.
 
I den allmänna debatten ansågs kommissionen innehålla för få läkare vilket kan upplevas som en befogad kritik
men CKs uppdrag är i hög grad att utreda samhällsorganisationen och socioekonomiska aspekter på pandemin.
CK är helt oberoende av politiska partier och har till uppgift att granska hur pandemin har hanterats
och hur effekterna har påverkat samhället i stort.
Speciellt ska CK utvärdera regeringens, berörda förvaltningsmyndigheters, regionernas och om kommunernas
åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets effekter, utvärdera hur krisorganisationen inom Regeringskansliet,
berörda förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner har fungerat under pandemin,
utvärdera hur ansvarsprincipen och det geografiska områdesansvaret har fungerat under krisen,
och lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.
CK har alltså fått ett oerhört stort uppdrag och 73 delfrågor ska besvaras!
Ett delbetänkande om äldreomsorgen kom den 15 december 2020. 
 
En andra delredovisning ska lämnas den 31 oktober 2021 och innehålla en redovisning av:
- Virusets spridning till och inom Sverige
- Åtgärder för att begränsa smittspridningen
- Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet
- Provtagning och smittspårning
- Begränsning av inverkan på samhällsviktig verksamhet
- Åtgärder för att lindra konsekvenserna för enskilda individer
- EU och internationell samverkan
- Det konsulära arbetet
- Det offentligas samarbete med näringslivet och civilsamhället för att hantera virusutbrottets konsekvenser
- Digital omställning, utbildning och forskning
- Kommunikationen med anledning av virusutbrottet.
CK arbetar tillsammans med forskare som redovisar data inom de olika områden.
 
Slutbetänkandet februari 2022 innehåller de stora slutsatserna som handlar om samhällsorganisationen
dvs hur regeringen berörda myndigheter samt regioner och kommuner har hanterat virusutbrottet och dess effekter.
En sak som redan går att konstatera är att vår samhällsorganisation är mycket decentraliserad vilket innebär att
det finns många relationer som är av intresse att utvärdera.
•utvärdera regeringens, berörda förvaltningsmyndigheters , regionernas och
•kommunernas åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets effekter,
•utvärdera hur krisorganisationen inom Regeringskansliet, berörda
•förvaltningsmyndigheter (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsberedskap)
, regioner och kommuner har fungerat under pandemin. Regionerna och kommunerna är självständiga enheter.
Regeringen kan inte gå in med hela handen.
•utvärdera hur ansvarsprincipen och det geografiska områdesansvaret har fungerat under krisen, och
•lämna förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.
 
 
Hur tar vi oss an uppgiften?
Uppgiften är ju stor och vi har organiserat oss som ett forskningsprogram. 
Vi måste få in den information som är nödvändig för att besvara frågorna. 
Det finns tre sätt:
Registerdata Där vi kombinerat data från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån
Vi hoppas att på individnivå få data som visar hur Covid 19 har slagit som exempel på typ av äldreboende
eller vilken stadsdel man bor i. (Att detta är möjligt beror på den gemensamma nyckeln personnummer min kommentar)
Vi har också tillsatt expertgrupper vilket inte är ovanligt i denna typ av kommissioner.
I detta fall 3 grupper. 
- Smittskyddsfrågor
- Pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser
- Krisberedskap och krishantering
(Se bifogade PDF fil för gruppernas besättning)
En medveten strategi har varit att ta med personer med olika 
perspektiv för att få en öppen och frisk diskussion.
Vi har även beställt särskilda underlagsrapporter som exempel
Prof. Marta Szebehely: ”Internation-
ella erfarenheter av covid-19 i äldreboenden” vilket var ett viktigt underlag för CK.
Dessutom intervjuar vi statssekreterare och ministrar samt företrädare för olika myndigheter.
 
Uppdragets begränsningar
•Pandemin pågår fortfarande. När den första delrapporten avseende äldreomsorgen togs fram hade den andra vågen ännu ej inträffat.
•Måste bedöma långsiktiga utfall av åtgärder försiktigt.
•Mycket återstår i dagsläget att granska – t.ex. åtgärder mot den allmänna smittspridningen och samhällets krishantering.
 
Shirin hoppade över några bilder som finns i bifogade PDF fil.
 
Samhällsspridningens betydelse
Högst sannolikt är den enskilt viktigaste orsaken till den stora smittspridningen på särskilt boendena är den allmänna smittspridningen vilket illustreras av nedanstående
diagram.
Stockholm utmärker sig med hög andel avlidna per 10 000 innevånare och per 100 i särskilt boende.
Genom att bryta ner uppgifterna per kommun och boende kan intressanta slutsatser dras.
 
Betänkandet finns att läsa på Coronakommissionens webbplats:
www.coronakommissionen.com