Dagens föreläsare Jan Henningsson, har många titlar på sitt CV, bland dem forskare, diplomat, religionsvetare och islamexpert på UD. Ämnet för dagen var Koranskändningar och muslimers situation i Sverige. Henningsson inledde med ett videoklipp från ett flyktingläger i Marocko den 11 september i år. Två dagar innan hade ett 10-tal byar ödelagts och fler än 2 100 omkommit i rasmassorna efter en jordbävning.Vi ser två barn som reciterar Koranen, islams heliga skrift. Den första morgonen i trygghet efter katastrofen inleder de med att i den återupptagna Koranskolan läsa högt ur skriften. De är inte arabisktalande, men deras lärare har lärt dem att läsa den arabiska texten. På samma sätt återupptas Koranläsning överallt i katastrofområden, i jordbävningen i Syrien i början av året och i översvämningarnas Bangladesh. Med dessa exempel ger Henningsson relief år bokens betydelse för muslimer. Det är något magiskt med att recitera på arabiska, som är det språk i vilket Koranen uppenbarades för profeten Muhammed. Boken kan egentligen inte översättas. Den finns på många språk, men de utges för att endast vara tolkningar av den arabiska Koranen.
Efter en olycka eller katastrof återger recitationen av Koranen människor deras värde, värdighet och har en samlande funktion för de drabbade. Den ger uttryck för tack till Gud som har låtit dem överleva, men också skydd för dem och mot det onda. Den liknar funktionen av en amulett och därmed är det viktigt att läsa den på arabiska. Till sitt omfång är Koranen mycket mindre än den kristna bibeln och kan till sidantalet jämföras med de tre första Moseböckerna i Gamla Testamentet. Henningsson kommenterar de båda barnens recitation på arabiska med att det språket, som de ännu inte förstår, i framtiden kommer att ge dem djupare insikter och förståelse.
Koranen har en sammanhållande funktion för världens 1,2 miljarder muslimer. Även om de i många frågor inte är överens så är Koranen det kitt som står över allt annat. De så kallade påskupploppen i Sverige våren 2022 väckte uppståndelse i den muslimska världen, men inte tillnärmelsevis lika mycket som koranbränningarna i Stockholm sommaren 2023. Förändringen hänvisar Henningsson till världsläget och Turkiets allt mer kritiska inställning till Sverige och den konflikt det lett till, och hur TV-kanalen Al Jazeera påstår att muslimska barn förs bort från sina föräldrar i enlighet med LVU-lagen. Allt detta bidrog till en mycket negativ Sverigebild i Turkiet, Kuwait och många andra arabiska länder.
Imamen i Stockholms moské gav en motbild genom en artikel där han beskrev att det inte på några sätt är svårt att vara muslim i Sverige. Men bollen var i rullning och det ledde till en diskussion om bästa sättet att bemöta den muslimska kritiken. Ett sätt skulle vara att förklara och försvara vår åsikts- och yttrandefrihet. Ett annat att likt imamen i Stockholm betona Sveriges gästfrihet och värnande om mänskliga rättigheter.
I FN och olika internationella sammanhang har det från muslimskt håll sedan länge argumenterats för förbud mot hädelse. I Sverige har det senaste årets händelser och koranbränningar lett till en diskussion om införande av förbud mot att bränna heliga skrifter. Och en ökad medvetenhet om betydelsen av Koranens betydelse för dess anhängare.
Vi fick lyssna till ett engagerat föredrag över ett brännande aktuellt ämne och diskussionen lär fortsätta.